Suoraan sisältöön

Från idé till praktik – slutrapport för landskapens informationsledningsprojekt publicerad

Slutrapporten för Vimanas projekt för landskapens informationsledning (MaTi) har publicerats. I slutrapporten beskrivs lösningar som tagits fram under MaTi-projektet för landskapsanordnarnas (MAKU) informationsbehov och som innehåller andra funktioner än sådana som används inom social- och hälsovården. Rapporten består av två delar: projektet slutrapport och MAKU-arbetsgruppens inlägg.

Fokus på landskapsanordnarnas informationsbehov

I arbetet med datamodeller inom MaTi-projektet preciserades landskapsanordnarnas informationsbehov genom att granska begreppsapparaten, datastrukturer och informationsresurser. Som informationsbehov identifierades skapandet av en sammanställning och förädling av dialog och förslag relaterade till arbetet med datamodeller, identifiering av samband samt en gemensam förståelse över sektors- och landskapsgränserna.

”När MaTi-projektets arbetsgrupp inledde sitt arbete i oktober 2018, konstaterade vi att det finns ett stort behov av att samordna landskapsanordnarnas informationsbehov”, Säger Peter Soinu, projektledare på Vimana.

Svar på kärnfrågorna i arbetet med MAKU-datamodellerna söktes med hjälp av intervjuer, två enkäter och diskussioner. Vårddatamodellen, som gjordes upp våren 2018, fungerade som underlag för arbetet. Även Vimanas och SoteDigis landskapsturné hösten 2018 bidrog med nyttig information. Informationsledning och utvecklingsutsikterna kring den väckte intresse i alla landskap.

”Med hjälp av olika enkäter och intervjuer nådde vi över 300 personer på både sakkunnig- och ledningsnivå. I svaren syntes fältets behov av aktuell information samt dagliga problem i ledning genom information. Vi fick svar från regionala aktörer inom landskapens beredningsorganisationer, NTM-centralerna och olika ministerier och statliga ämbetsverk”, säger Soinu.

Regionalt och riksomfattande perspektiv representeras

MaTi-projektets MAKU-arbetsgrupp utgjordes förutom av Vimanas experter även av sex spetslandskap, som förde fram regional expertis vid sidan av den nationella beredningen. MAKU-datamodellarbetet siktade mot att identifiera helheten för informationsledning, som berörde såväl landskapens som statsaktörens representanter. Det observerades att ett gemensamt kunskapsunderlag är en nödvändighet när nationell jämförelseinformation sammanställs.

”Inom MaTi-projektet kartlades informationsbehoven särskilt för två partnerskapsnätverk, dvs. grupper som verkar i ekosystemet: anordnare i landskapet samt styrande aktörer inom statsförvaltningen, dvs. ministerier eller ämbetsverk. Informationsbehoven hos dessa olika aktörer borde kunna samordnas”, säger Soinu.

Informationen ska flöda

I MAKU-gruppens inlägg avser informationsledning de åtgärder med vilka man åstadkommer att informationen börjar flöda inom organisationen och på så sätt skapar värde och konkurrensfördel. Till exempel hjälper aktuell och högklassig information organisationer att identifiera förändringar i verksamhetsmiljön och finna potentiella kund- och verksamhetsprocesser.

”Om informationen fastnar i så kallade flaskhalsar i organisationerna har det mångahanda konsekvenser – då utförs planeringen och beslutsfattandet med bristfälliga kunskaper och detta medför utmaningar gällande bland annat informationens tillförlitlighet, jämförbarhet och kvalitet”, förklarar Tiina Soininen, ledande sakkunnig på NTM-centralen i Norra Karelen.

Från idé till praktik

MaTi-projektets arbetsgrupp understryker att fynden i slutrapporten kan utnyttjas som sådana, nästan oberoende av organisation.

”Rekommendationen är att börja utnyttja de fynd som framförs i slutrapporten genast och börja arbetet för en nationell standard för informationsledning. Vi behöver en referensram för informationsledning. Det innebär en definiering av organisationers roller, inbördes förhållanden och ansvarsområden”, betonar ICT-projektledare Timo Hakala, som deltagit i landskapsberedningen i Nyland.

”Effektiv informationsledning identifierar värdet på data, följer fenomen i omvärlden, utnyttjar informationsprodukter och håller nätverken i ekosystemet aktiva. Informationsunderlagen möjliggör informationsjämförelser mellan organisationer”, summerar Riikka Järvinen, sakkunnig på Tavastlands förbund och Anniina Heinikangas, landskapsanalytiker på Birkalands förbund.

Från idé till praktik – MaTi-projektets slutrapport kan läsas här (pdf).